yótʼáahdi naaldeehii
Dahináanii Naaldeehii Bidoh Dahólónígíí Bikʼiiz Naakiígíí Bííghą́ą́stsʼǫǫd Dahólónígíí Bíígháán Dahólónígíí Biyaatsʼiin Dahólónígíí Tsídii Tsídii ndaatʼáʼii Yótʼáahdi tsídii Atsá dóó Giní Ndahalinígíí Tłʼiish haalzheehii
Kéyah Dańlínídę́ę́ʼ
atsátsoh

Ndaʼałkaahí bikʼehgo
Pithecophaga jefferyi
wolyé
Kéyah Dańlíinii
naaldeehii daʼalghałígíí

Kéyah Dańlínídę́ę́ʼ atsátsoh éí tłʼiish hadaalzheehii dóó bikʼéí dah yikahjí atah yisdzoh; ndaʼałkaahí dóó ééʼdeetįįhiiéí "Pithecophaga jefferyi" deiłníigo dayózhí. Tʼáá díí téiyá atsá "Pithecophaga"-jí atah yisdzoh. Ałkʼidą́ą́ʼ díí ndaatʼagii tʼóó adahayóí ńtʼę́ę́ʼ, dííshjį́į́góó éí noonéeł ndi; 500 daatsʼí tʼéiyá yisdzííʼ.

Díí atsá éí tsintahgi dóó ayóo ndahałtingóó ndaatʼá; áadi éí bitʼoh tsinlátah ádeilééh.

Ánoolinígíí łahgo áshłééh

Kéyah Dańlínídę́ę́ʼ atsátsoh éí bitsʼíís łigai dóó bitʼaʼ dibéłchíʼí, áádóó éí 2.8–3.2di adéesʼeez áníłtso; 10–18 dahidídloʼ áníłdáas łeh.[1] Nááná éí bitsiiʼ dah ditsʼoz dóó bidaaʼ diłhiłgo naashchʼąąʼ.

Chʼiyą́ łahgo áshłééh

Díí atsátsoh éí magí dóó naalkʼįhiitsoh dóó jaaʼabaní dóó dlǫ́ʼiitsoh haalzheehgo naatʼáa łeh. Łahda néʼéshjaaʼ dóó tłʼiish yilghał ałdóʼ.


 bitsʼą́ą́dóó ééhózinii

  1. ^ Burnie/Wilson. Animal. Dorling Kinderley. London, Tótaʼ Dineʼé Bikéyah: 2011./n.301 góneʼ